Vi har alla en inre oro, från små bekymmer till intensiva katastrofbilder. Vad händer när vi släpper fram oron under meditationen?
När jag joggade i somras ryckte jag till av skräck när en huggorm plötsligt låg framför mig. Många har en medfödd rädsla för ormar – en rädsla som kan ha sitt ursprung i evolutionen och som hjälper oss att undvika fara. Även i dag reagerar vi ofta omedelbart på saker som liknar ormar, även om de är ofarliga.
I vår moderna vardag handlar bekymmer oftare om till exempel jobb, tentor eller hälsa. Det är bekymmer som är normala och rationella. Men om oron blir intensiv kan den påverka sömn, koncentration och vår förmåga att fungera i vardagen. Sådana perioder av ängslan kan vara allt från några dagar till flera år.
Hur kan Acem Meditation hjälpa oss med bekymmer och ängslan?
När vi sluter ögonen och börjar upprepa metodljudet släpper vi fram vad som än dyker upp av spontana tankar, känslor, kroppsförnimmelser, bilder och så vidare. Bekymmer är också en naturlig del av meditationen.
Kroppen oroar sig
Till exempel kan vi få tankar om ett möte på jobbet. Olika scenarier kan spelas upp i meditationen: vad som kan gå fel, hur vi ska reagera, vad vi ska säga. Kanske blir vi uppmärksamma på att vi är spända i kroppen eftersom vi bävar inför mötet. I meditationen upprepar vi ljudet så lätt och ledigt vi kan i mötet med oron. Ibland är vi helt uppslukade av bekymret. Efter meditationen kan vi ha fått nya tankar om vad som kan hända och vad vi kan göra. Kanske är det inte så mycket att vara rädd för?
Utöver oro kring vardagliga saker kan det för en del av oss ibland också dyka upp mer katastrofliknande bilder i meditationen – om saker som verkligen kan gå fel. Vi kan krocka med bilen, eller någon som står oss nära kan bli sjuk eller dö. Kanske hänger det ihop med något vi varit med om tidigare. En händelse som har dykt upp i en del av mina meditationer, särskilt de långa, är känslan av tryckvågen genom kroppen när jag satt på jobbet den 22 juli 2011 kl. 15.25 och en 950 kilo tung gödselbomb exploderade.
Vinster i efterhand
Att också låta bekymmer – och ibland skrämmande bilder – få utrymme kan ge ett kortvarigt obehag när vi mediterar, men det kan också ge vinster efteråt och på längre sikt. Det är verkligen inte behagligt att känna oro eller rädsla, men samtidigt finns det något befriande i att kunna vara nära den oro som bor inom en. Den finns ju där oavsett. I meditationen behöver vi inte använda energi på att kontrollera den; den får helt enkelt finnas.
I vilken grad vi har en tendens att bekymra oss eller bli ängsliga varierar – det hänger ofta samman med neuroticism, ett av de fem grundläggande personlighetsdragen i femfaktormodellen (ofta kallad ”Big Five”) inom personlighetspsykologin. Personer med hög neuroticism oroar sig lätt och tenderar att tolka vanliga situationer som hotfulla eller uppleva små utmaningar som jobbiga. Hög neuroticism innebär också större psykiskt obehag och mer växlande humör än hos personer med låg neuroticism, som ofta är lugna och stabila. Statistiskt sett är det ungefär lika vanligt att vara en bekymrad person som att inte vara det.
Finns det något under bekymret?
I meditationen bearbetar vi både medvetna och omedvetna sidor av oss själva. Vi kan få nya tankar om ett konkret bekymmer (den medvetna sidan), men vi arbetar också med det som ligger under bekymret – det som gör att vi blir bekymrade – och som ofta är mer omedvetet. Djupare sett handlar det om vem vi är som person. Personer med hög neuroticism kan möjligen uppleva fler bekymmer och mer ängslan i meditationen.
Oavsett om du är mer eller mindre bekymrad än genomsnittet kan meditation ge nya perspektiv på det som oroar dig. Om du är av det mer oroliga slaget kan du också lära känna din ängslan bättre. Paradoxalt nog kan det att låta bekymren få utrymme i meditationen minska oron i vardagen och göra att du möter dina bekymmer (nej, de försvinner inte helt) på ett lite annat sätt.
Du kan lättare känna igen när ängslan är på väg. Då får du också ett val. Efter hand kan det bli enklare att låta den underliggande oron finnas där utan att den styr dina handlingar. Till exempel kan du märka impulsen att lägga väldigt mycket tid på att förbereda dig inför ett möte – men välja att inte följa den.
Kan förhålla sig till känslorna
En nyare studie om Acem Meditation (2021, Hersoug, Wærsted och Lau) visar att de som lärde sig meditera fick bättre sömn, mindre ångest, mindre inre oro och mindre smärta. Studien tyder på att förbättringarna kan hänga samman med en minskning av psykologiska försvarsmekanismer – alltså olika sätt vi hanterar svårigheter på, till exempel stress. När vi är stressade blir vi ofta mer bekymrade och oroliga och känner oss mindre kapabla att hantera utmaningar. Studien indikerar att minskningen av ångest och inre oro kan hänga samman med att man i större utsträckning klarar att förhålla sig till de svåra känslor som stress kan väcka.
Läs studien här: Stress reduction linked to lower defense – new study on Acem Meditation – The Meditation Blog
Själv rycker jag fortfarande till när jag ser huggormen på stigen. Men jag väljer inte en annan löprunda för det. Mina barn vet att jag är rädd för ormar och har lagt två mjuka, virkade ullormar – en lila och en grå, med plastögon – på golvet bredvid min säng. De får ligga kvar där.
Av Carina Heimdal Waag, meditationslärare i Acem