Acem Meditation ger mer flexibel hjärtrytm och lugnare blodtryck, visar tidigare forskning av Anders Nesvold. Nu undersöker han effekten hos hjärtsjuka.
Anders är pensionerad kardiolog och arbetar i en oavlönad forskartjänst. I samarbete med Stiftelsen Dam och Nasjonalforeningen for folkehelse har han undersökt 47 personer med etablerad hjärtsjukdom.
De har haft hjärtinfarkt, hjärtstopp, högt blodtryck eller hjärtsvikt. Alla står på hjärtmedicin.
Projektet går ut på att lära dem Acem Meditation och följa dem över tid. Varje deltagare har genomgått tre hjärtundersökningar:
– I praktiken handlar projektet om att undersöka om Acem Meditation kan förbättra den autonoma (icke viljestyrda) regleringen av hjärtat hos människor som behöver det mest – inte bara hos friska, förklarar Anders.
Datainsamlingen är nu avslutad. Nästa steg är att analysera resultaten och se om studien bekräftar hypotesen att Acem Meditation kan vara ett enkelt, säkert och effektivt sätt att stärka hjärtats reglering även hos personer som redan har hjärtsjukdom.
Det nya forskningsprojektet bygger vidare på tydliga fynd som Anders gjorde för några år sedan. I samarbete med andra forskare undersökte han då friska personer med lång erfarenhet av Acem Meditation.
Studien visade att hjärtat reagerar annorlunda när vi Acem-mediterar än när vi bara sitter och vilar. När vi mediterar börjar hjärtat nämligen slå på ett något mer ”levande” sätt. Variationerna mellan hjärtslagen ökar. Samtidigt blir blodtrycket lugnare och varierar mindre.
Studien publicerades i den välrenommerade tidskriften European Journal of Preventive Cardiology år 2012. (Läs artikeln av Anders Nesvold och medförfattare.)
För att förstå vad fynden innebär och vad de betyder för det nya projektet behöver vi veta mer om hjärtats reglering.
– Hjärtat är ingen metronom, förklarar Anders entusiastiskt.
– Mellan varje hjärtslag finns en liten variation i tid. Som många idag känner till via smartklockor kallas denna variation hjärtfrekvensvariabilitet (HRV).
– HRV uppstår eftersom hjärtat hela tiden påverkas av det autonoma nervsystemet – de nerver som styr kroppen utan att vi tänker på det.
Liten variation mellan hjärtslagen, alltså låg HRV, är en riskfaktor för hjärtsjukdom.
– Variationen i hjärtrytmen är vanligtvis stor hos unga människor. När vi blir äldre, lever mindre hälsosamt eller drabbas av sjukdom minskar den.
– Under livet, med stress och andra belastningar, blir dessutom det sympatiska nervsystemet (kroppens ”gaspedal”) mer dominerande. Samspelet mellan sympatikus (”gas”) och parasympatikus (”broms”) försvagas. Då blir också hjärtats övergripande reglering mindre flexibel.
– Hur är det då med blodtrycket i detta sammanhang?
– Det är välkänt att högt blodtryck är farligt och behöver behandlas. Mindre känt är att blodtrycket också kan vara riskabelt om det svänger mycket upp och ner, även om genomsnittet inte är särskilt högt.
– Att blodtrycket fladdrar upp och ner är alltså en oberoende riskfaktor. Det är något man bör följa noga, särskilt om man har hjärtproblem.
Variation i blodtryck kallas blodtrycksvariabilitet (BPV, från engelska Blood Pressure Variability).
Anders förklarar hur mekanismerna som reglerar hjärtrytmen fungerar. Det handlar om ett samspel mellan inre och yttre faktorer.
– Pulsen varierar hela tiden, till exempel med in- och utandning. Springer vi uppför en trappa ökar pulsen. Det gör den också om vi utsätts för fara eller blir oroliga.
– Det finns också responser i det autonoma nervsystemet som gör att pulsen sjunker, till exempel när vi sätter oss ner och vilar, eller när vi känner trygghet och närhet till andra människor.
– Mekanismerna du beskriver verkar alltså i motsatt riktning – den ena aktiverar hjärtat, den andra lugnar det?
– Precis. När man är ung och frisk, och hos kvinnor fram till klimakteriet, är dessa två system oftast i god balans.
– Med ökande ålder hos båda könen, och vid olika sjukdomar – diabetes, högt blodtryck, övervikt eller ohälsosam livsstil med till exempel mycket alkohol och rökning – minskar variationen. Hjärtats reglering blir mindre plastisk, mer statisk.
– Minskad HRV och ökad BPV är båda betydande riskfaktorer för att utveckla hjärtsjukdom, och för försämring av sjukdomen hos den som redan har eller har haft hjärtsjukdom.
I början av 1970-talet forskade den amerikanske läkaren Herbert Benson om neurologiska effekter av meditationstekniker av samma typ som Acem Meditation. Han upptäckte att meditationen utlöser det han kallade the relaxation response – avspänningsresponsen.
Anders förklarar:
– Medan stressresponsen aktiverar det sympatiska nervsystemet och höjer puls, blodtryck och muskelspänning, leder avspänningsresponsen till motsatt effekt: pulsen sjunker, blodtrycket faller, andningen blir lugnare, musklerna slappnar av och nivåerna av stresshormoner minskar.
Allt detta sker via mekanismer som inte är viljestyrda. Många känner igen detta från när de Acem-mediterar.
– I Acem Meditation mediterar vi genom att upprepa ett meditationsljud på ett avspänt sätt i tankarna – inte genom talorganen, utan genom att tänka ljudet. Ljudet liknar ett ord men har ingen betydelse. Det är bara ett verktyg för meditation.
Meditationsljudet lär man sig på en grundkurs i Acem Meditation.
– När vi mediterar på detta sätt försöker vi inte slappna av i direkt mening. Det skulle snarare motverka effekten. Avspänningen uppstår istället när meditationsljudet upprepas lugnt och utan ansträngning, utan att styra resultatet i någon riktning. Då slappnar kroppen av genom sina egna mekanismer.
Avspänningsresponsen kan jämföras med hur knäet rycker till när man slår lätt på rätt ställe – det bara sker, som en neurologisk respons.
Acem Meditation handlar därmed inte bara om en subjektiv upplevelse av lugn, utan om mätbara förändringar i hjärtats funktion, som följd av den oansträngda upprepningen av ett meditationsljud och den avspänningsrespons detta utlöser.
Regelbunden praktik har visat sig öka flexibiliteten i hjärtrytmen genom ökad HRV, samtidigt som blodtryckets svängningar dämpas. Hjärtats reglering blir smidigare och mer anpassningsbar, och blodtrycket stabilare med färre onödiga variationer. Sammantaget pekar detta mot en gynnsam påverkan på kroppens autonoma reglering.
Det nya forskningsprojektet undersöker nu om samma avspänningsrespons även kan stärka hjärthälsan hos personer med etablerad hjärtsjukdom.
Intervju av Mattias Solli