Acem Yoga

MEDITATIV YOGA FÖR KROPP OCH PSYKE

Thor Udenaes

Yoga är en metod som påverkar både kropp och sinne. I Acems nyutgivna bok Yogaboken kan man läsa om historiken, principerna och prova på några av bokens 60 övningar. Några minuter yoga varje dag hjälper kroppen att hålla sig mjuk och smidig.

Indisk filosofisk tradition
Yoga är ett indiskt filosofiskt system som funnits i många tusen år. I begreppet yoga ingår en rad metoder och tekniker vars syfte är att bringa kropp och sinne till stillhet och därigenom öppna för en djup avspänning och självkännedom.

Även om det finns en filosofisk tradition bakom yogan så är yoga inte en tro. Det är en handling och något man gör med kroppen. Andning och kroppsrörelser utförs på ett visst sätt för att uppnå kroppslig och psykisk avspänning. Inga dogmer styr. Man kan göra övningarna på egen hand och registrera hur de fungerar och påverkar en. Förenklat kan man säga att regelbunden yoga gör att den inre sensitiviteten för den egna kroppen ökar. En lättare andning och ökad blodcirkulation gör det enklare att känna var i kroppen anspändheten och stelheten sitter. Med tiden lär man sig att andas med hela kroppen på ett sätt som man inte kunde tidigare.

Idag kan man lära sig yoga i många olika sammanhang men ofta är yogan närmast att likna vid gymnastik. Man har ofta tappat bort de meditativa aspekterna av yogan. Motsatsen blir den något mer dogmatiska inriktning man har på en del yogaskolor, med starkt fokus på koncentration och upplevelse.

Yoga i Acem
I Acem har yogan en meditativ inriktning. Man rekommenderas göra yoga innan man mediterar. Yoga utförs långsamt med slutna ögon samtidigt som andningen följer ett visst mönster. Man pressar sig aldrig över sin smärtgräns. Syftet är att bearbeta kroppslig stress och stelhet innan man går djupare i sinnet genom meditation.

Att foga samman till en enhet
Yoga kan härledas från verbet ”yuj” i sanskrit. Det kan ha olika betydelser men den populäraste tolkningen är att ”foga något samman till en enhet” eller ”förening”.

De första lärosatserna om yoga nedskrevs av Patanjali i Yoga sutras för ca 2000–2500 år sedan. Yoga Sutras är 196 aforismer som beskriver yogans mer grundläggande principer och mål som filosofiskt system.

Yoga ger sinnet stillhet
I Patanjalis Yoga Sutras första kapitel kan man läsa ”yogash chitta-vritti-nirodhah”. Fritt översatt betyder det att ”yoga bringar sinnets aktivitet till stillhet”. Det intressanta är ordet ”vritti” som motsvarar det Acem Meditation benämner spontanaktivitet, nämligen alla de skiftningar av tankar, känslor, bilder, stämningar, förnimmelser etc. som finns i sinnet. Genom olika typer av kropps-, andnings- och meditationsövningar syftar yogan till att bringa dessa aktiviteter till stillhet. En vardagsmeditation kännetecknas vanligtvis av att ”vritti”, dvs. spontanaktiviteterna, tar stor plats eftersom det finns dagsrester och mycket stress att bearbeta.

I de dagliga halvtimmarna med Acem Meditation erfar man sällan den djupa inre stillhet som Patanjali beskriver. De som provat på Acems fördjupningsmeditationer, dvs. att meditera sammanhängande över sex timmar, har större erfarenhet av att ”vritti” (spontanaktiviteterna) finns där i större eller mindre grad hela tiden. Perioder kan dock kännetecknas av en intensiv, djup stillhet då sinnets spontana aktiviteter är minimala. Den stillheten kommer spontant när sinnets dags- och livsrester tystnat till följd av en djup inre avspänning. Men det blir fel att försöka tränga bort ”vritti”. Det är motsatsen till det Acem Meditationen försöker åstadkomma, nämligen att låta spontanaktiviteterna flöda fritt så länge de finns där.

Hatha yoga – kraftfull yoga
Historiskt utvecklades flera olika grenar av yogan när förbindelsen mellan kropp och sinne utforskades. En av dessa skolor var hatha yoga – den vanligaste formen av yoga i Europa och Nordamerika idag. Hatha yoga betyder enligt språkforskarna ”kraftfull yoga”. ’Ha’ betyder sol och ’tha’ måne och den kraftfulla betydelsen hänvisar till det hårda arbete som måste göras för att rena kroppen. Syftet är att få kontakt med en ”renare form för medvetande”. Den form för hatha yoga som undervisas i Acem är en klassisk kroppsyoga enligt Patanjalis principer. Det betyder att yogan har en meditativ aspekt i tillägg till de kroppsliga övningarna.

Hatha yoga används också lite oprecist för att beskriva olika typer eller stilar av kroppsyoga. Några exempel:

Ashtanga eller power yoga är en fysiskt ansträngande träning som bl.a. innebär ett kontinuerligt flyt eller övergång från en yogaövning till en annan. Denna form av yoga är den som oftast lärs ut på gym. Den har föga att göra med det ursprungliga yogatänkandet och saknar den meditativa aspekten. Fokus ligger på stretching och muskelbyggande.

Bikram eller ”varm yoga” är en form för hatha yoga som utförs i ett kraftigt uppvärmt rum med hög luftfuktighet. I ett varmt rum blir musklerna snabbt mjuka och man kan snabbare klara av svåra yogaövningar samtidigt som man renar kroppen genom att svettas. Detta ligger långt från den ursprungliga meditativa yogan där man inte ska pressa sig eller försöka prestera.

Kundalini yoga har målet att frigöra energi i de lägre delarna av ryggraden och fokuserar på andningen i de fysiska övningarna. Energin ska frigöras för att därefter stiga upp till huvudet.

Hatha yoga – en renare form för medvetande
Hatha yoga, eller klassisk yoga, som alltså är den form för fysisk yoga som praktiseras i vår kultur, består av tre typer av övningar: andningsövningar, fysiska övningar och avslappningsövningar. Dessa tre typer ger den djupaste formen för avslappning när de sammanförs eller praktiseras tillsammans.

Ursprungligen utövade man yoga för att förbereda kroppen för meditation. Genom andningsövningarna lär man sig att andas djupare och mer enhetligt. Det ökar lungkapaciteten och öppnar för en djupare form av andning. De fysiska övningarna sträcker kroppen på olika sätt och gör att man reducerar kroppens stressymptom. Spänningar i nacke, huvud och axlar minskar, vilket i sin tur gör att kroppen blir smidigare och mjukare. Kontakten med olika spänningsområden i kroppen förbättras. En mjukare och mindre stressad kropp bidrar till att andningen i sin tur flyter lättare och djupare.

Det finns helt grundläggande skillnader i hur man utövar yoga och meditation. Skillnaden går mellan det vi kallar för ledig mental hållning och en koncentrerad hållning. Ledig hållning innebär att man släpper fram det som finns av tankar, bilder, känslor och förnimmelser i sinnets medvetandeström utan försök till styrning eller begränsning. Den lediga hållningen präglas av en hög grad av acceptans och tolerans. Den koncentrerade mentala hållningen är målstyrd; man försöker tömma sinnet på tankar och övriga intryck. En koncentrerad hållning är en form för styrning.

I Acem Yoga och Acem Meditation är den lediga mentala hållningen en överordnad princip och den utförandeprincip som används. Syftet är att släppa fram tankar, stress, trötthet etc. och inte försöka stoppa detta. Personlig utveckling och ökad självkännedom förutsätter att man bearbetar det som finns i sinnet av stress, oro och psykologiska rester från tidiga livserfarenheter. För att nå dit måste ledighet i sinnet skapas för att det obearbetade ska kunna ta plats.

Yogans framväxt i modern tid
De första yogaimpulserna nådde Europa på 1700-talet. Under 1930-talet utvecklades en slags syntes mellan yoga, engelsk linjegymnastik och olika kampsporter. Resultatet blev olika typer av det vi kallar för yogagymnastik. Kända personer för dessa riktningar var Lyengar och Pattabhi Jois som bl.a. utvecklade asthanga yoga. Denna yogariktning omfattar övningar som får upp puls, andning och blodcirkulation, vilket inte är förenligt med fördjupning och meditativ stillhet. Denna typ av yoga undervisas vid många yogaskolor och gym idag. Det har gjort att många fått en felaktig bild av syftet med yoga och hur den ska utföras.

Ett visst intresse för yoga och meditation uppstod på 1970-talet och tog ordentlig fart på 1990-talet i samband med tränings- och hälsovågen.

Resultat
Vetenskapen vet inte exakt vad i yogan som åstadkommer hälsoeffekter. En del forskare menar att yoga fungerar som andra kroppsorienterade terapiformer, till exempel progressiv avslappning. Andra säger att yogan frigör endorfiner i hjärnan, en naturlig form av ett smärtstillande och stämningshöjande enzym.

Det finns studier som tyder på att yoga sänker hjärtrytm och blodtryck, och att den ökar muskelavslappningen samt lungkapaciteten (se University of Maryland’s hemsida). Mycket tyder på att yoga även håller hjärt- och kärlsjukdomarna på avstånd och att den stärker immunförsvaret.

Regelbunden klassisk yoga gör att stora muskelgrupper, senor och leder får en systematisk och varierad träning. Man får kontakt med muskler som man annars inte använder så ofta. Kroppen känns friare, energin ökar och risken minskar för slitage och skador på kroppen. Men det är oerhört viktigt att man utövar yoga lugnt och försiktigt.

Yoga som program
En annan aspekt som Acem lägger vikt vid är sammansättningen av övningar till ett program. Programmet bör vara varierat och genomtänkt så att olika delar av kroppen sträcks på olika sätt. Under yogan är det viktigt att kombinera aktivering, ansträngning och vila. Det är därför viktigt att vila några sekunder mellan varje övning.

Yogaövningen följer ett mönster: Man börjar i en utgångsställning, till exempel med att stå på knä, ligga på rygg eller stå upprest. Från den utgångspunkten går man så in i övningen långsamt och försiktigt och sträcker så mycket man kan utan att det gör ont. Sedan blir man kvar i ställningen några sekunder samtidigt som man andas lätt och ledigt. Så går man försiktigt ut ur övningen, dvs. man går tillbaka till utgångsställningen. Så lägger man sig ned på rygg, mage eller sida för att vila några sekunder. Därefter fortsätter man med nästa övning.